"Walk for life
Klockan är ett på natten och bussen ska vilken minut som helst lämna hotellet. På bussen finns en brokig samling av människor men med ett gemensamt mål, att manifestera kampen mot HIV och Aids i Zambia. Atlas Copco, Ericson, Sandvik, Scania och Volvo, klassiska svenska företag är representerade. Zambias ambassadör i Sverige finns med, liksom Sveriges ambassadör i Zambia. Swedfund, det svenska riskkapitalbolaget likaså tillsammans med andra organisationer som Noak Ark tillika organisatör.
Framför oss väntar en bussresa till den by där Ophelias (från Noak Ark, initiativtagare och genomförare av walk for life) syster Veronica växte upp, och därifrån ska deltagarna gå den väg som Veronica hade att vandra för att nå den klinik som var en förutsättning för Veronica att kunna överleva sin sjukdom. Jag kan redan nu avslöja att avståndet till den närmaste kliniken ledde till Veronicas död. Nu ska vi manifestera behovet av kliniker för bekämpning av hiv och aids ligger inom rimligt avstånd till de behövande.
Klockan 08.00 startar vi vår vandring på över 2 mil, från byn till den närmaste kliniken. Solen börjar redan bli besvärande och värmen gör att kläderna börjar klibba fast på kroppen. Många som deltar i manifestationen är säkert vana att jogga så denna uppgift ska väl gå bra.
Men denna uppgift skiljer sig mycket från en joggingtur eller tom från en halvmara. Vet inte om det beror på dammet, värmen, sanden eller känslan av att vara ”in the middle of nowhere”. Eller en kombination av alla dessa faktorer. I början är vi en väl samlad skara med det gemensamma målet att nå kliniken inom en rimlig tidsram. Det är en underbar upplevelse att se hur olika vi är, och då menar jag i klädsel och utrustning. Vissa går i vanliga kläder, lågskor och inget som helst skydd mot solen. Andra har grova skor, riktiga kläder och kameror runt halsarna. Men det mest underbara att vi alla är där av samma anledning och vi alla, oavsett var vi kommer ifrån, enas i kampen mot hiv och aids.
Konstigt, men börjar det inte bli lite ansträngande redan, bara efter ca 5 kilometer. Så brukar det inte vara ute i joggingspåret, eller på halvmaran. Kan det vara den tuffa miljön som vandringen sker i. Ingen skugga eller vattenstation som är vanligt på långlopp. Sanden som krypigt in i skorna gör det inte lättare. En fråga som fortfarande inte fått ett tillfredställande svar är hur kan sanden tränga in i skorna, det händer aldrig annars. Tendenserna till skavsår börjar nu, inget tvivel om detta. Undrar hur långt det är kvar, så vi frågar vänner runt omkring oss. Svaret är, snart framme.
När vi kommit fram till vårt mål, kliniken är det just den krävande naturen, skavsår och svaret ”snart framme”, som är på allas läppar. Vana motionärer blev tröttare än vad de trodde de skulle bli, skavsår och ömmande fötter märks även dagen efter vandringen, och alla skrattar åt hur frasen ”snart framme” ju längre tiden gick fick mindre och mindre trovärdighet. Samtidigt hade den en positiv påverkan på vår vilja att fortsätta då trötthet i kroppen och främst fötterna sa åt oss att ge upp och hoppa upp i någon av följebilarna.
Vi som genomförde marschen igår är priviligerade. Inte bara för att vi fick ta del i marschen i kampen mot hiv och aids, utan mest för att vi inte behöver göra den för att få vård när det är allvar. Hade Veronica haft samma förutsättningar som oss hade även hon deltagit igår tillsamman med sin syster Ophelia och oss andra.
Nu hjälper det inte med att göra manifestationer utan det kräva hantverk för att göra skillnad.
Idag (söndag) har vi en workshop för att följa upp gårdagens marsch. Prevention är enligt vad många säger den viktigaste enskilda faktorn för att bekämpa hiv och aids i Afrika. Självklart kommer Sverige och de svenska företagen att göra allt vi kan för att bidra till detta. Men vi måste också göra stora insatser för dem som redan är infekterade. Igår lärde vi oss ett talesätt, ”you are either infected or affected”. Detta är ett viktigt budskap, sjukdomen drabbar inte en enskild person utan hela familjer.
Dessa två dagar har gett oss ökade kunskaper i problematiken runt hiv och aids. Fysiskt hur viktigt det är att det finns kliniker inom rimliga avstånd för ge möjlighet till testning och behandling. Vi gick sträckan i en riktning och inser nu vilken fysisk ansträngning det innebär. Intellektuellt hur komplicerad frågan är. Medicinska och sociala framsteg är nödvändiga för att komma vidare. Mediciner till rimliga kostnader till de mest drabbade områdena och få bort stigmatiseringen runt hiv och aids är nödvändigt.
Men dagarna har också gett hopp. Många är beredda att göra stora ansträngningar för att hjälpa områden där hiv och aids är en omedelbar realitet. Mycket går att göra inom ramen för företagande i de drabbade områdena. Företag tar redan idag ett stort ansvar anställda och deras familjer. En större privat sektor ger också bättre förutsättningar för andra åtgärder som är nödvändiga för att bekämpa hiv och aids.
Avslutningsvis, ett stort tack till alla som varit involverade runt denna manifestation, och naturligtvis speciellt till Ophelia. Jag har fått nya vänner som jag är stolt över att känna."
Per Juth
Swedfund International
Per.juth@swedfund.se
No comments:
Post a Comment